Förlite mat slutar alltid med en sak;
totalt kaos och alldeles för få kafter
Endag kanske jag får för mig att skriva om rädlsa. Att tala om skräck eller skrika av panik.
någon gång kanske jag orkar acceptera.
Men å andra sidan finns det inte så mycket att acceptera när man har krafter.
Vilket man får när man äter. För då funkar allt, tillräckligt och ofta bättre.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar