Känner att jag inte vet hur man formulerar sig längre. Därför:
Hos dig är jag stark
Hos dig är jag underbar
Hos dig har jag allt
Där vågar jag stanna kvar
Men när du inte ser
När du inte rör mig
Kan du ha hittat nån annan
Säg nu hur du ser mig
När jag tagit slut
När jag inte orkar mer
När rädslan tar vid
Rädslan förstår mig mer
Då kan jag inte se
Kan jag inte röra dig
Kan du ha hittat nån annan
Säg nu hur du ser mig
Vad musik kan uttrycka allt och vad sönderstressad min hjärna är. Suck.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar