Det är fint väder ute. Men vad spelar det för roll?

Julia behåller värmen med hjälp av leggins, mössa, tjocktröja och dubbla(tjocka)strumpor. Hon fryser iallafall inte. Men hon krasar ändå.
Precis gjort klart vårat no-arbete. Bara en dag försent. OCH JULIA LÄMNAR IN<3 Ja, jag är stolt över mig själv. För jag har gjort ett arbete.
Jag var uppe hos kuratorn igår. Det var skevt. För jag hade släpat dit mig själv och inte blivit dit tvingad av någon annan. Så hon visste inte riktig vad hon skulle säga. Eller hur hon skulle kunna hjälpa. Det vet inte jag heller. Men vi pratade om prestationsångest. Och om mig. Och om mig och prestationsångest tillsammans. Hon sa att det var väldigtväldigt sällan som hon träffade elever som alla lärare har sagt att eleven har en väldigt stor kapacitet. Att eleven har så lätt för att lära sig och kan klara väldigt svåra saker utan större ansträgningar.
Det känns.... Åt helvette att jag är sådan. Okej, jag ÄR glad för att jag inte behöver anstränga mig så mycket eftersom jag har svårt att koncentrera mig. Och jag ÄR glad för att jag har hjärnkapacitet att klara allt bra.
Men. Det känns åt helvette att jag inte har kraft nog att använda det. Att jag är för obra i mig själv. Att fixa det här. Att jag inte klarar av mig själv.